ADHD-test online – Har jag ADHD?

Vem som helst kan ha ADHD, oavsett ålder, kön eller etnicitet. Symtomen börjar i barndomen. Beroende på ett antal faktorer kan de dock förbli oupptäckta och odiagnostiserade ända till vuxen ålder. När man justerar för den globala demografiska strukturen år 2020 var förekomsten av persisterande vuxen-ADHD 2,58 %, och förekomsten av symtomatisk vuxen-ADHD 6,76 %, vilket motsvarar 139,84 miljoner respektive 366,33 miljoner drabbade vuxna världen över år 2020.

Har du någon gång tvivlat på om du har ADHD i någon grad? Så här kan vi hjälpa till. Det här onlinetestet analyserar om du har ADHD i viss utsträckning genom att du besvarar 28 frågor inom sex dimensioner och bedömer den övergripande svårighetsgraden. När du svarar på frågorna, fundera över hur de har stämt in på dig under det senaste året.

En hälsning ut till världen: ADHD är inte en ursäkt, det är en förklaring.

Reviewed by Jennifer Schulz, Ph.D., MSW, LSW

Vårt ADHD-test (först publicerat 11 juli 2022; uppdaterat 5 feb. 2025 efter granskning av Dr. Jennifer Schulz) är endast avsett för informationssyfte. Det är INTE en ersättning för en professionell ADHD-diagnos, som kräver en fullständig utredning av en kvalificerad psykiatrisk/psykologisk vårdgivare. Se denna guide om ADHD för mer information.

Vad är ADHD?

Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD), på svenska uppmärksamhetsstörning/hyperaktivitet, är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar de delar av hjärnan som hjälper oss att planera, fokusera och genomföra uppgifter. ADHD-symtom varierar beroende på undergrupp, det vill säga ouppmärksam, hyperaktiv eller kombinerad form.

Vad orsakar ADHD?

Orsakerna och riskfaktorerna bakom ADHD är inte fullt klarlagda, men aktuell forskning visar att genetiska faktorer spelar en viktig roll. Förutom gener undersöker forskare andra möjliga orsaker och riskfaktorer, bland annat:

  • Hjärnskada
  • Exponering för miljörisker (t.ex. bly) under graviditet eller i tidig ålder
  • Alkoholkonsumtion och tobaksanvändning under graviditet
  • För tidig födsel
  • Låg födelsevikt

Samtidigt har många myter om tänkbara orsaker till ADHD motbevisats. Dit hör att äta stora mängder socker, titta för mycket på tv samt att leva i fattigdom eller familjekonflikter. Sådana faktorer kan förvärra symtomen vid ADHD men orsakar inte tillståndet.

Vilka är de tre typerna av ADHD?

Främst hyperaktivt-impulsivt ADHD

Personer med främst hyperaktivt-impulsivt ADHD beter sig ”som om de drevs av en motor” med liten impulskontroll, till exempel genom att röra sig, sprattla och prata även vid de mest olämpliga tillfällena. De är impulsiva, otåliga och avbryter andra. Barn med hyperaktivt-impulsiv typ av ADHD kan störa undervisningen i klassrummet. De kan göra lärandet svårare både för sig själva och för andra elever.

Främst ouppmärksamt ADHD (tidigare ”ADD”)

Personer med den ouppmärksamma subtypen av ADHD har svårt att fokusera, slutföra uppgifter och följa instruktioner. De blir lätt distraherade och glömska. De kan vara dagdrömmare som regelbundet tappar bort läxor, mobiltelefoner och samtal. Du kan ha problem med impulskontroll eller hyperaktivitet ibland, men det är inte de huvudsakliga kännetecknen för ouppmärksamt ADHD. Experter tror att många barn med den ouppmärksamma subtypen av ADHD kan förbli odiagnostiserade eftersom de oftast inte stör lärmiljön. Detta kallades tidigare ”ADD” (Attention Deficit Disorder) i jämförelse med ”ADHD”.

Kombinerad typ av ADHD

Om du har den kombinerade typen faller dina symtom inte enbart inom ouppmärksamhet eller hyperaktivt-impulsivt beteende. I stället visar du en kombination av symtom från båda kategorierna. Med eller utan ADHD upplever de flesta människor någon grad av ouppmärksamt eller impulsivt beteende, men det är mer uttalat hos personer med ADHD. Beteendet förekommer oftare och påverkar hur du fungerar hemma, i skolan, på jobbet och i sociala situationer. Symtomen kan förändras över tid, så den typ av ADHD du har kan också förändras. ADHD kan vara en livslång utmaning, men medicinering och andra behandlingar kan hjälpa dig att förbättra din livskvalitet.

ADHD i fyra dimensioner

Ouppmärksamhet

Brist på fokus, även kallat ouppmärksamhet, är ett av de typiska symtomen vid ADHD. Personer med detta symtom har ofta svårt att hålla kvar uppmärksamheten vid detaljer, vilket leder till att de lätt blir uttråkade och ofta dagdrömmer. Intressant nog visade en liten studie från 2020 att personer med ADHD också kan uppleva hyperfokus, där de blir så uppslukade av en aktivitet att de tappar tidsuppfattningen och kontakten med omgivningen, vilket kan leda till missförstånd i relationer.

Om ditt resultat inom dimensionen ouppmärksamhet är högre än 60 bör förbättrad koncentration vara en prioritet. Överväg att skapa en arbets- eller studiemiljö med minimala störningsmoment. Hjälpmedel som brusreducerande hörlurar, strukturerade scheman och regelbundna pauser kan vara särskilt användbara. Dessutom kan mindfulnessövningar, som meditation, öka din närvaro i stunden och över tid hjälpa dig att förbättra din uppmärksamhet. Vid behov kan det vara värdefullt att diskutera alternativ som kognitiv beteendeterapi (KBT) eller medicinering med en vårdgivare.

Hyperaktivitet

Hyperaktivitet kännetecknas av en nästan ständig rastlöshet och ett behov av att röra på sig, även i situationer där det kanske inte är lämpligt. Det kan ta sig uttryck i överdrivet skruvande, knackande eller pratande. Hos vuxna kan hyperaktivitet ofta visa sig som stark inre rastlöshet, till exempel att prata väldigt mycket eller ha svårt att delta lugnt i fritidsaktiviteter. När denna energi inte hanteras kan den leda till frustration och ångest.

Om ditt resultat inom dimensionen hyperaktivitet är högre än 80 är det viktigt att hitta konstruktiva sätt att kanalisera din överskottsenergi. Regelbunden fysisk aktivitet, som träning eller sport, kan hjälpa till att lindra rastlöshet. Avslappningstekniker som djupandning eller progressiv muskelavslappning kan också vara effektiva för att lugna både kropp och sinne. Att sätta personliga gränser i sociala situationer kan förebygga att du överväldigar andra med för mycket prat eller rörelse.

Impulsivitet

Impulsivitet syftar på tendensen att agera utan att tänka saker igenom. Personer med detta symtom kan ofta avbryta samtal eller prata i otid och säga saker rakt ut vid olämpliga tillfällen. Impulskontroll är en av de mer utmanande aspekterna av ADHD eftersom det kräver att man uppmärksammar och hanterar impulsivt beteende, vilket kan vara svårt.

Om ditt resultat i dimensionen impulsivitet är högre än 50 är det avgörande att utveckla strategier för att hantera impulsiva beteenden. Öva på att pausa för att andas djupt eller räkna till tio innan du svarar i samtal eller fattar beslut. Att stärka självkontrollen kan också innebära att sätta upp specifika mål och belöna dig själv när du lyckas hantera impulsiva handlingar. Om impulsiviteten orsakar betydande störningar kan professionell vägledning från en terapeut som är specialiserad på ADHD vara mycket hjälpsam.

Emotionell dysreglering

Emotionell dysreglering, ett mindre ofta diskuterat symtom på ADHD, syftar på svårigheter att hantera eller reglera känslor. Personer med detta symtom kan ha svårt att hantera sorg, förlust och andra negativa händelser, vilket gör det utmanande att upprätthålla vänskaper och relationer. Dessutom kan emotionell dysreglering leda till andra psykiska besvär som ångest och depression.

Om ditt resultat i dimensionen emotionell dysreglering är högre än 70 är det avgörande att lära sig hantera sina känslor. Kognitivt beteendeinriktade tekniker kan hjälpa dig att identifiera och ifrågasätta negativa tankemönster. Mindfulnessövningar, som djupandning eller guidad meditation, kan också hjälpa till att lugna starka känslor. Att bygga upp ett stödnätverk av vänner, familj eller en terapeut kan ge den stabilitet som behövs för att ta sig igenom svåra situationer. Om du även kämpar med ångest eller depression är det starkt rekommenderat att söka professionell hjälp.

References:

  1. A. Robin, Eleanor Payson (2002) ADHD:s inverkan på äktenskap. The ADHD Report https://doi.org/10.1521/ADHD.10.3.9.20553
  2. Kathleen G. Nadeau (2005) Karriärval och utmaningar på arbetsplatsen för personer med ADHD. Journal of Clinical Psychology https://doi.org/10.1002/JCLP.20119
  3. K. Bachmann, A. P. Lam, Peter Sörös, M. Kanat, E. Hoxhaj, S. Matthies, B. Feige, H. Müller, J. Özyurt, C. Thiel, A. Philipsen (2018) Effekter av mindfulness och psykoedukation på arbetsminne vid ADHD hos vuxna: En randomiserad, kontrollerad fMRI-studie.. Behaviour Research and Therapy https://doi.org/10.1016/j.brat.2018.05.002
  4. Benjamin C. Storm, H. White (2010) ADHD och återhämtningsinducerad glömska: Evidens för en brist i den hämmande kontrollen av minnet. Memory https://doi.org/10.1080/09658210903547884
  5. Martine E. M. Mol, M. V. van Boxtel, Dick Willems, F. Verhey, J. Jolles (2009) Subjektiv glömska är förknippad med lägre livskvalitet hos medelålders och yngre äldre personer: En 9-årsuppföljning av äldre deltagare från Maastricht Aging Study. Aging & Mental Health https://doi.org/10.1080/13607860902845541
  6. Sara Scholtens, A. Rydell, F. Yang-Wallentin (2013) ADHD-symtom, skolprestationer, självuppfattning av akademisk kompetens och framtidsorientering: en longitudinell studie. Scandinavian journal of psychology https://doi.org/10.1111/sjop.12042
Personlighet och självkännedoADHDHälsaPsykologiskt test
Din totala poäng i ADHD-testet är %TOTAL%/400, detaljer visas nedan:
Igen